Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Den hÀr studien anvÀnder sig av en queerteoretisk utgÄngspunkt för att försöka reda ut vad som kan sÀgas om genuskonstruktionen i tvÄ vÀlkÀnda religiösa berÀttelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som Äterfinns i den hebreiska bibeln. Studien anvÀnder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i bÄda berÀttelserna att genuset hos bÄde manliga och kvinnliga karaktÀrer Àndrar sig under berÀttelsens gÄng, flera gÄnger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som anvÀnds i uppsatsen, queerteori, saknar en förstÄelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en lÀsning av Ruts bok och Ramayana..

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Arbetet handlar om hur sex barn i svÄrigheter med matematik uppfattar sig sjÀlva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror pÄ samt hur den matematiska sjÀlvuppfattningen Àr hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer, i en Är fem klass pÄ en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, kÀnslor och tillfredstÀllelse.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

Den hÀr studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken Àr matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lÀrares och elevers uppfattningar om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansÀttningen nÀr det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrÄn ett processinriktat och/eller produktinriktat lÀrande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklÀrarna har materialet sammanstÀllts och analyserats under tre olika teman: förutsÀttningar för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansÀttningens betydelse för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd trÄd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansÀttning gÀllande problemlösning i matematik.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Denna rapport undersöker huruvida barns förmÄga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlÀttas med hjÀlp av en konkret matematisk modell (en modell som varken anvÀnder sig av siffror eller matematiska tecken) jÀmfört med det vanliga abstrakta matematiska sprÄket. De tvÄ olika betingelserna Àr implementerade i tvÄ olika datorspel. Studien behandlar Àven om nÄgot kön gynnas mer Àn det andra vid anvÀndandet av de tvÄ olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lÀr sig att överföra kunskap bÀttre om de anvÀnt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades dÀremot, dock gynnades killarna istÀllet för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid anvÀndning av de tvÄ olika datorspelen..

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsÀttningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmÄga. Vidare studerades tvÄ skolformer utifrÄn vilka likheter och/eller skillnader i förutsÀttningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer pÄ pedagog-, elev-, grupp och miljönivÄ som pÄverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmÄga. En kvalitativ ansats var utgÄngspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallÀrare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsÀrskolan.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur lÀroboksförfattare tÀnker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn pÄ matematisk kunskap och hur elever lÀr sig matematik. Metoden vi anvÀnder i vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer dÀr sju lÀromedelsförfattare deltar. Genom vÄra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansÄg relevanta för eleverna. I vÄrt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna Àr att knyta an till verkligheten. En annan del som vÄr studie visar Àr att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förstÄelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska utrÀkningar.